hastnordar

Idag galopperade Thea iväg till de evigt gröna ängarna.
Hon somnade in lugnt och fin i en grön gräshage, utan stress och utan att bli rädd. Hon betade ända in i det sista, och hade fullt med gräs i munnen när hon dog.
Regnet stod som spö i backen och mamma, Lotta, Caroline och jag blev genomblöta - både utvändigt och invändigt..alla tårarna.
Caro och jag kommer alltid minnas henne som vår första häst och är tacksamma för alla fina stunder med henne.
Också tack till allt stöd runt om oss och till alla som hört av sig.
/Susanne